Skriv ut

Fria avslutningar

Figur10:5. Enkelt omslag. Används för att ge styvhet åt fria plåtkanter samt skydda klippkanter.Figur10:5. Enkelt omslag. Används för att ge styvhet åt fria plåtkanter samt skydda klippkanter.
Figur10:7. Ankantning. Görs för att förstyva plåten där den ska ligga väl an mot underlaget.Figur10:7. Ankantning. Görs för att förstyva plåten där den ska ligga väl an mot underlaget.
Figur10:9. Utknäckt kant med omslag. Används som avslutning och vattenavledare på till exempel hängskivor.Figur10:9. Utknäckt kant med omslag. Används som avslutning och vattenavledare på till exempel hängskivor.
Figur10:11. Avslutning och infästning av taktäckning eller fotplåt med kontinuerligt fästbleck (språngbleck). Enkel nedknäckt språngfals. Används där det inte krävs rörelsemån.Figur10:11. Avslutning och infästning av taktäckning eller fotplåt med kontinuerligt fästbleck (språngbleck). Enkel nedknäckt språngfals. Används där det inte krävs rörelsemån.
Figur10:6. Dubbelt omslag. Används av samma skäl som omslag.Figur10:6. Dubbelt omslag. Används av samma skäl som omslag.
Figur10:8. Ankantat omslag med ankantning. Används av samma skäl som ankantning samt att skydda klippkanten.Figur10:8. Ankantat omslag med ankantning. Används av samma skäl som ankantning samt att skydda klippkanten.
Figur10:10. Utknäckt kant och lodrät droppkant med omslag. Används för att skydda underliggande fasad.Figur10:10. Utknäckt kant och lodrät droppkant med omslag. Används för att skydda underliggande fasad.
Figur10:12. Avslutning och infästning av taktäckning till språngbleck där det krävs rörelsemån. Enkel rak språngfals.Figur10:12. Avslutning och infästning av taktäckning till språngbleck där det krävs rörelsemån. Enkel rak språngfals.