Dubbelfalsad stålplåt
Falsfäste för dubbelfalsad stålplåt.
I början på 90-talet lanserades en nygammal metod att fästa taksäkerhetskonsoler för gångbryggor och räcken vid bandtäckning. Fastsättning skulle ske direkt vid ståndfalsen genom punktsvetsning till den rostfria sömsvetsade falsen och till metalliserad dubbelfalsad plåt med förskruvning genom falsen. I båda fallen användes en speciell rostfri glidskena, 420 mm lång, infäst med ett antal rostfria skruvar till underlagsspont en under varje konsol. Denna infästningsmetod visade sig vid dynamiska fallprov i laboratoriemiljö vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) ha mycket bra hållfasthet till underlagstaket och inga synliga skador uppstod utvändigt på infästningarna.
Flera av de större tillverkarna av skyddsanordningar var inte sena att produktutveckla och förfina metoden. Olika väl utvecklade produkttyper av falsfästen lanserades på marknaden för dubbelfalsad stålplåt 0,6 mm. Ett falsfäste valdes ut till några försöksobjekt och studerades av en referensgrupp, där även arbetsgivare och fackliga organisationer ingick. Särskilt studerades eventuella skador på takplåten vid själva tillklämningen över falsen och beständighetskravet var uppe för noggrann analys. Från SP:s sida anfördes att speciella klammerinfästningar inte borde krävas mitt under falsfästet, eftersom dubbelfalsen var tillräckligt styv med föreskrivna klammer enligt AMA Hus vid de laboratorieprover som utförts. Beständigheten var dock mycket svår att bedöma.
De typer av certifierade svensktillverkade falsfästen till gångbryggor, stegar, räcken och fästöglor med mera, som i dag marknadsförs för dubbelfalsad stålplåt 0,6 mm, har fått ett mycket positivt bemötande från branschen och montörerna av taksäkerhetsanordningar.
Företagen som marknadsför dessa certifierade produkter har utvecklat falsfästena med gummiklädda anläggningsytor mot takplåten, där hänsyn tagits till att plåttäckningen inte ska skadas och därigenom påskynda korrosion vid infästningsstället. Själva klämbackarna har grepp med rundade mothåll för att inte ståndfalsen ska skadas och griper fast precis under den dubbelvikta falsen för att inte skada eller ändra falsens upptagningsvinkel (basavståndet cirka 3 mm på falsen).
Om taktäckningen är utförd med anpassat glidklammer hindrar inte falsfästet takplåtens rörelsebehov, vilket är positivt förutom att inga håltagningar behöver göras i plåten genom det täta ytskiktet.
Från byggnadsplåtslageribranschen kan man för närvarande enbart rekommendera användningen av falsfästena i samband med ny- eller omtäckning av hela takytor. Inga extra klammer, utöver kraven i AMA Hus 21, om de är skruvade med rostfria fästdon i 23 mm underlagsspont eller 19 mm plywood, där falsfästena ska sitta. Detta förutsätter också att samma entreprenör som täckt taket också samtidigt monterat taksäkerhetsanordningar. Se också avsnitt om infästningsplaner i kapitel 4.
Ett seriöst plåtslageri kan inte lämna garanti på att plåttaket håller tätt, om någon annan firma monterat falsfästen i efterhand på taket.
Klammerinfästningen av plåttaket är normalt beräknad att enbart motstå de lyftkrafter som väder och vind utsätter taket för på aktuell ort med hänsyn till läge och byggnadens höjd. Att därutöver också klara både statiska och dynamiska hållfasthetskrav, som gäller för taksäkerhetsanordningar, är däremot inte plåttakens klammerinfästningar dimensionerade för.
Systemets tillförlitlighet som en del av taksäkerhetsanordningarna är helt beroende av om ökade korrosionsskador kommer att uppstå i framtiden vid fästenas angreppspunkt vid falsen. En återkommande besiktning rekommenderas till dess att större erfarenhet erhålls av eventuella uppkommande skador. Först efter en längre tids erfarenhet – åtminstone 10 år – kan man bedöma systemets beständighet.
Med dagens erfarenheter kan systemet med falsfästen för dubbelfalsad plåt rekommenderas.