Skriv ut

Innehåll

Inledning

Som ett komplement till Boverkets Byggregler, BBR, avsnitt 8:24, innehållande föreskrifter och allmänna råd till Plan- och bygglagen, redovisar plåtslageribranschen sina erfarenheter till arkitekter och konstruktörer med flera om hur taksäkerhetsanordningar ska vara utförda, tillverkade och monterade för att största möjliga säkerhetsnivå ska uppnås.

Taksäkerhetkommitén har, sedan detta skrevs, publicerat ”Branschstandard för taksäkerhet”. Denna når du via www.taksakerhet.se/branschstandard.

Allt sedan taken på landets fastigheter började utrustas med olika säkerhetsanordningar har dessa i huvudsak monterats av byggnadsplåtslagare.

Tidigare utfördes takstegar, räcken och bryggor med konsoler av metall i korrosionståliga och tjocka godstjocklekar, vilka klarade takmaterialets olika livslängd utan att behöva bytas ut. Ofta kunde man efter omläggning av tätskiktet återmontera taksäkerhetsanordningarna efter att dessa bättringsmålats. Tillsammans med den väl utprovade metoden för infästning – genomgående skruv och mutter – samt ett kraftigt motlägg på undersidan av yttertaket utgjorde detta system under flera årtionden den traditionella metoden att montera taksäkerhetsanordningar. Undertaken var då också vanligtvis utförda av 23 mm underlagsspont. Ritningar och beskrivningar på konstruktionen av hela detta infästningssystem infördes först i BABS 1960 och överfördes till SBN 67 för att senare införas i svensk produktstandard för takskydd. Efter beslut att monteringsbeskrivningar inte längre skulle få ingå i produktstandardblad infördes dessa i beskrivningar för taksäkerhetsprodukter i AMA Hus.

Numera återfinns monteringsanvisningar för tillträdes- och skyddsanordningar för tak i AMA Hus, avsnitt NSJ.

I början av åttiotalet började ett antal nya produkter för taksäkerhetsanordningar och infästning att lanseras. Tillverkarna försökte genom produktutveckling få fram modernare och lättare konstruktioner. Bland annat skulle konsolerna vara justerbara efter takets lutning och godstjocklekarna och ytbeläggningen försökte man minimera av kostnadsskäl och i konkurrenssyfte. Även olika metoder för snabbfästen av räckes- och bryggkonsoler utvecklades i snabb takt. De nya konstruktionerna ledde i början till att allt för många delar ingick i systemet och liknade mest en mekanosats, som skulle monteras ihop uppe på taken. Detta skedde naturligt, eftersom marknaden för taksäkerhetsprodukter ökade mångfalt efter riksdagsbeslut 1985, där kravet vid nybyggnad och upprustning av befintliga tak skärptes väsentligt.

Det visade sig snart, att många nya produkter hade stora brister och blev felaktigt monterade. Ofta saknades riktiga monteringsanvisningar från tillverkarna till de många delar i systemen som skulle fogas samman. Detta medförde att montörerna blandade nya och gamla konsoler och snabbfästen från olika tillverkare, vilka konsoler aldrig var provade tillsammans. För att komma till rätta med detta smygande problem med eventuell falsk säkerhetsutrustning på upprustade och nya byggnader tog Centrala Arbetsmiljökommittén inom byggnadsplåtslageribranschen initiativ till ett byggforskningsprojekt. I detta arbete engagerades fem väl insatta personer för att studera grundläggande fakta, prova och utvärdera såväl nya som tidigare använda produkter samt ge förslag på lämpliga tekniska lösningar. Alla prover utfördes vid SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Projektet medförde bland annat att Boverket ställde krav på märkning av produkter och system från och med 1994.

Genom detta byggforskningsprojekt, som finns dokumenterat i rapporten ”Infästning av takskyddsanordningar” T22:1993 har plåtslageribranschen inte bara praktiska kunskaper utan även deltagit i produktutveckling. Branschen har också härigenom inhämtat faktakunskaper på området och vet vad man ska tänka på för att erhålla en säker infästning av taksäkerhetsanordningar.

Av projektet framkom klart att hela system av taksäkerhetsanordningar såsom konsol, underlagstak och infästningsdetalj måste dynamiskt provas tillsammans som en enhet, för att full säkerhet ska kunna säkerställas. Den som vill veta mer kan studera rapporten.

Med utgångspunkt från erfarenhet och praktiska och teoretiska kunskaper inom området taksäkerhetsprodukter kommer här att steg för steg redovisas råd och tips om lägsta godtagbara standard inför projektering och konstruktion av nya byggnader samt vid upprustning av befintliga tak.