Innehåll
- Inledning
- Projektering av tillträdes- och skyddsanordningar
- Invändiga förbindelseleder till tak
- Utvändiga förbindelseled till tak
- Lös anliggande stege
- Räcken vid uppstignings-öppningar
- Takstegar: Takpinnstegar och taktrappstegar
- Gångbryggor
- Nock- eller takfotsräcke/fotstöd
- Snöräcke/snörasskydd
- Öglor
- Säkerhetshakar
- Beständighet. Materialkrav och utseende
Gångbryggor
Gångbryggor bör ur säkerhetssynpunkt monteras cirka 1 m ner på takfallet så att bryggans gåyta blir betydligt lägre än takets övre linje.
Vid mycket branta taklutningar ~ 45° bör lämpligen ett nockräcke monteras ovanför bryggan. Räcket kan då också fungera som handledare vid förflyttning i sidled på gångbryggan.
Gångbryggor Typ B enligt Boverkets Byggregler med en minsta plattformsbredd 0,35 m får endast användas i Sverige enligt SS-EN 516. Plattformen på gångbryggan Typ B ska på båda långsidorna förses med uppvikta kanter som når minst 20 mm över plattformen för att hindra halkning.
Gångbryggorna ska – om inte typgodkänd eller certifierad utrustning användes – sättas fast i undertak med hållare och genomgående skruv med bricka samt mutter, c högst 1,2 m. Mothållsjärn eller träregel på undersidan av den bärande takkonstruktionen ska ha en längd av minst 0,5 m. Infästningen ska utföras stumt, det vill säga hållarna ska vara fastsatta både framtill och baktill. Se även AMA Hus avsnitt NSJ.
I Sverige finns lång tradition av att alltid kunna använda och lita på gångbryggor som tillträdesleder och som förankringspunkt för säkerhetslinor oavsett var de varit monterade på taket. I europastandarden SS-EN 516 för bland annat gångbryggor har införts två olika klasser:
- Klass 1 = Anordning som inte kan användas som förankringspunkt.
- Klass 2 = Anordning som kan användas som förankringspunkt.
Här måste på det bestämdaste avrådas från att det utifrån oklara byggråd projekterats in falsk säkerhet på tak såsom tillträdesled, gångbrygga klass 1. Ett sådant utförande skulle strida mot kravet på riskanalys och god planering för ett säkert arbete redan i projekteringsskedet.
Vid konstruktion av nya typer av gångbryggor ska dessa utföras enligt SS-EN 516, klass 2, och provas både för statisk och dynamisk hållfasthet. Därefter ska tydliga monteringsanvisningar upprättas. Bryggorna ska alltid hålla som förankringsanordning för lina till säkerhetssele, oavsett från vilken riktning kraften anbringas.
Gångbrygga eller nockräcke kan med fördel kompletteras med stållina eller skena, som löper längs hela bryggan eller räcket, och till vilken en så kallad ”ryttare” kopplas. Ryttaren utgör förankringspunkt för säkerhetslina, när person förflyttar sig horisontalt på taket.
Ytan på plattformen ska vara utformad så att halkning förhindras liksom snö- och vattensamling. Beträffande snögenomsläpplighet kan för ytterligare information hänvisas till SS 831363.
Rekommenderas att förbindningar mellan plattform och konsol är justerbar efter olika taklutningar. Vissa konsoler är instabila vid gång i bryggans längdled och måste då sidostabiliseras. Detta gäller speciellt då det sitter endast två konsoler på en brygga. Vissa bryggor/konsoler kräver att minst tre konsoler monteras för att sidostabiliteten ska vara tillfredsställande.
I dag finns hos de större tillverkarna även standard för hörnförbindningar att användas för sammanfogning av två gångbryggor i ett rätvinkligt hörn. Konsolerna ska alltid placeras så nära hörnet som möjligt för bästa stabilitet. Vid avslut av bryggan får överkragning från yttersta konsol vara högst 0,3 m.
När gångbryggor även måste användas som utrymningsvägar eller förbindelseleder till fläktrum eller hissmaskinrum finns även som komplettering standardiserade 1 m höga räckesstolpar samt räckesföljare att beställa från de större svenska tillverkarna av taksäkerhetsanordningar. Om vissa typgodkända eller certifierade gångbryggor föreskrivs vid projektering måste enbart godkända komponenter, såsom snabbfästen, falsfästen eller fotplattor användas, vilka i kombination med underlagstak har provats tillsammans och visar sig klara belastningen.
