Inledning

Vid val av taktäckningsmaterial står mycket till buds.

Bland de faktorer som påverkar valet finner vi lutning, materialkostnad, arbetskostnad, underhållsbehov, livslängd och utseende. Utseendet behandlas inte i denna skrift men väl de andra faktorerna.

Som vi tidigare avhandlat så påverkar lutningen materialvalet eller rättare sagt begränsar det samma.

Tabell 4:3. Tabell RA 41.C/1 i RA Hus 21 rekommenderar ovanstående lägsta lutningar.

Kommentarer till tabell 4:3

• Betongpannorna är alltid falsade i sidöverlappen och räknas således som falsade takpannor. Ändöverlappen kan varieras och klackarna i framkant innebär också en typ av fals där luftutrymmet minskar risken för vatteninträngning.
• Tegelpannorna kan vara dels falsade dels ofalsade. De ofalsade är de som kan betraktas som de vanligaste. Ändöverlappen kan inte varieras, därför krävs större taklutning och underlagstak tak täckt med underlagstäckning . De falsade tegelpannorna kan vara utformade som betongpannorna med falsade sidöverlapp men även vara falsade i ändöverlappen. Även här gäller att längden på ändöverlapp inte kan justeras utan varje panna läggs på plats med fasta mått.

OBS! Respektive leverantör kan rekommendera andra lutningar än vad som angivits ovan. Detta bör då framgå av produktinformationen.

Generellt gäller i AMA Hus 21 att yttertak inte bör luta mindre än 1:40 och ytterbjälklag (terrasser och liknade) inte mindre än 1:100. Ju lägre lutning desto större risk för kvarstående vatten med frysskador som följd.

Enligt Boverkets Byggregler (BBR) rekommenderas ingen lägsta taklutning. Där gäller följande:

”6:5 Fukt
6:53 Byggnad
6:532 Mark och byggnadsdelar
6:5325 Yttertak och vindsutrymmen

Allmänt råd
Vid val av material och detaljutformning för yttertak bör hänsyn tas till taklutningen.

Om taktäckning sker med material som kan skadas av is så bör detta beaktas vid utformningen av taket.

Vindsutrymmen ska, om det inte är uppenbart onödigt, kunna inspekteras i sin helhet.

Allmänt råd
För vindsutrymmen anses kravet uppfyllt om det finns möjlighet att se in i hela utrymmet. I avsnitt 3:4 behandlas driftsutrymmen.
Vindsutrymmen över värmeisolerade vindsbjälklag bör anordnas så att fukt inte orsakar tillväxt av mögel och bakterier.
Vid kalla tak och välisolerade bjälklag finns ökad risk för mikrobiell tillväxt, till exempel på yttertakets insida. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid ökad isolering av vindsbjälklaget.
Om vindsbjälklaget utgörs av material med byggfukt, till exempel. betong eller lättbetong, som kan orsaka skada på material bör fuktavgången till vindsutrymmet minimeras.”

• Nästa om LCC-analys »