Luckor, skorstenar och huvar

Det som sagts om stosar och andra genomföringar avseende placeringen på taket i förehållande till den fasta zonen gäller naturligtvis även takluckor, skorstenar och huvar.

Skillnaden mellan de båda grupperna är yttermåtten. De sistnämnda har ofta ett breddmått som överstiger skiv- eller bandbredden. Av tradition placeras dessa med översidan vinkelrätt mot takfallet. Detta leder till att det bildas en ficka där vatten, snö, is och smuts lätt samlas. Visserligen går det att undvika en del problem genom att bygga upp en skorstensränna bakom varje hinder. En intressant fråga är varför dessa uppstick på taken måste ligga vinkelrätt mot takfallet.

En vridning av skorstenens eller huvens baksida eliminerar de största problemen med kvarstående vatten, smuts eller annat. I Finland placeras ofta takluckor på snedden, det vill säga i 45° vinkel mot takfallet. Snö och is glider lätt förbi. Dessutom anses den plåttekniska lösningen bli både bättre och enklare. Ett annat alternativ är att endast översidan är något sned i förhållande till takfallet. Alla huvar, skorstenar och luckor behöver inte vara rektangulära.

Ett annat sätt att undvika dessa fickor eller behovet av skorstensrännor är att placera skorstenen eller huven i nocken. För att då begränsa falsningsarbetet är det lämpligt att den ena sidan av skorstenen, huven eller liknande ligger i linje med nocken. Det går också att dra upp ena högbenet på takstolen över nocken och utnyttja den spalt som bildas mellan toppen på högbenet och motstående takfall som ventilationsöppning eller luftning. Se figur 10:90.

Ett annat problem med placeringen av uppstickande detaljer på taken är avståndet till andra närliggande hinder. En plåtslagare kommer helt enkelt inte åt var som helst. Avståndet mellan till exempel två takkupor bör bestämmas med hänsyn till att plåtslagaren ska kunna komma ner med hela kroppen mellan kuporna för att falsa plåten. För bästa resultat bör då avståndet mellan kupväggarna helst vara över 0,6 m. Vill man ha mindre utrymme mellan kuporna är det bättre att bygga ihop dem.

En huv, stos eller andra smala eller låga hinder bör inte placeras närmare ett annat hinder än 300 mm. Tänk på att normal skiv- och bandtäckning bygger normalt 600 mm mellan falserna. För att en svängd fals ska kunna göras funktionellt krävs att avståndet till närmaste falsmöte är cirka 250 mm. I trånga utrymmen blir detta mycket svårt. Där svängda falser möts vid hinder som ligger parallellt med varandra bör det fria avståndet vara minst 500 mm.

• « Föregående om Genomföringar och stosar
• Nästa om Tillträdes- och skyddsanordningar »