Genomföringar och stosar

Som tidigare sagts utgör varje uppstick och genomföring i eller avvikelse från den plana takytan såsom stosar, kablar, rör, huvar med mera en potentiell risk för framtida skador i tätskiktet.

Ju längre ner på takfallet dessa uppstick och avvikelser sitter desto större vattenflöden utsätts de för och därmed ökar också risken för skador. Detta gäller oavsett vilket taktäckningsmaterial som används.

För att minska antalet riskpunkter är det viktigt att tänka igenom hur många genomföringar som verkligen behövs. Kan någon genomföring exempelvis placeras i fasaden under taksprånget eller flyttas längre upp mot nocken? Kan flera stosar sammanföras till en, eller kan de samlas i en gemensam huv?

På tak inträffar ofta att någon i efterhand borrat hål rätt igenom taktäckningen för att dra upp en kabel, en antenn eller liknande. Amatörmässigt utförda håltagningar och genomföringar innebär dels en stor risk för läckage dels ser det ofta fult ut. Varje förutseende projektör kan förse taket med en eller flera kabelstosar för framtida bruk. Dessa kan då förslagsvis placeras över fastighetens stigarschakt.

Inte nog med att hål borras för kablar utan även annan utrustning placeras i efterhand på taken, helt utan hänsyn till den egentliga takkonstruktionen – parabolantenner, master, kylaggregat med mera. Detta görs inte sällan mycket oprofessionellt. För att undvika sådant kan taket vara förberett med stadiga infästningsmöjligheter, förslagsvis i anslutning till annat smide såsom gångbryggor eller liknande. Det är även möjligt att använda särskilda anordningar på skorstenar. Detta bör sedan dokumenteras i fastighetens pärm med drift- och skötselinstruktioner.

En ny typ av montage på taken är solenergisystem av olika typ och utförande. Här är det extra viktigt att den som projekterar detta har god kännedom om den underliggande konstruktionen. Vindlasterna kan bli betydande och man måste fråga sig om takkonstruktionen klarar de belastningar som uppstår eller krävs det förstärkningar. Är klamringen av bandplåten så tät så att falsfästen kan fungera. Här gäller det att ha en god dialog med producenten av solenergisystem.

Vid täckning med plan plåt kan plåtslagaren ges viss frihet att själv dra upp stosarna genom taket. Han får då möjlighet att placera dem mitt i en skiva eller ett band och därmed underlätta sitt eget falsningsarbete och höja kvaliteten.

Genomföringar och uppstick kan också begränsa plåtmaterialets rörelser och kräver en genomtänkt detaljutformning. Det är därför också lämpligt att alla sådana begränsningar placeras i eller så nära den egentliga fasta zonen som möjligt.

Genomföringar, stosar, kablar, takluckor och liknande får aldrig placeras i vattengångarna. Dessa ska hållas fria från alla hindrande detaljer.

Bild 4:46. Här hade man kunnat samla alla stosar i en och samma huv. Det hade blivit både säkrare och billigare.

• Nästa om Luckor, skorstenar och huvar »