Rörelsefogar i TRP. Inledning

Vid taktäckningar eller fasadbeklädnader med trapetsprofilerad plåt måste också hänsyn tas till temperaturrörelserna.

Detta gäller inte minst för infästningarna men i tillämpliga delar även vid avslutningar och mot detaljer i enligt med föregående avsnitt.

För infästning av profilerad plåt kan stum infästning användas om den sammanhängande plåtlängden är högst de som framgår av tabell 8:8.

Den sammanhängande plåtlängden räknas från rörelsecentrum enligt figur 8:24. Den sammanhängande plåtlängden är avståndet mellan de yttersta infästningarna där rörelser kan tas upp utan skador i plåten. Detta kan vara en plåt eller flera plåtar som inbördes är låsta i längdriktningen.

Rörelsecentrum är det ställe i täckningen eller beklädnaden, vinkelrätt mot plåtens längdriktning, där det inte finns någon rörelse. Stum infästning är till exempel skruv i profilbotten till en balk av stål.

Om den sammanhängande plåtlängden kommer att överstiga den som framgår av tabell 8:8 måste rörelsebehovet beaktas. Detta görs i huvudsak enligt två principer:

• eftergivliga upplag
• rörliga ändöverlapp

Eftergivliga upplag kan vara Z-balkar eller andra typer av strålreglar som när den profilerade plåten rör sig följer med i rörelserna. Här är det viktigt att följa de anvisningar som tillverkarna har med avseende på typ av balkar, infästningar med mera. Det kan också vara så att de eftergivliga upplagen måste kombineras med rörliga ändöverlapp om plåtlängderna är långa. Se också i kapitel 14, Lättbyggnadsteknik.

På motsvarande sätt som vid taktäckningar med plan plåt är det viktigt att rörelsecentrum liksom placering av rörliga respektive stumma ändöverlapp redovisas i handlingarna, antingen på ritning eller i beskrivning.

Figur 8:24. Sammanhängande plåtlängd samt rörlig och stum infästning vid profilerad plåt. Figuren kommer från AMA Hus 18, RA JV-.2/1.

• Nästa om Stumt och rörligt ändöverlapp på tak »