Skriv ut

Fast zon och rörlig zon

Vid bandtäckningar samt dubbelfalsade långa skivtäckningar ska infästning och anslutningar till andra byggnadsdelar samt fria kanter utformas på ett sådant sätt att temperaturrörelserna antingen begränsas eller kan tas upp utan att det uppstår skador.

I dessa sammanhang används begreppet längsta bandlängd för att ange hur långa band som kan utföras mellan rörelsefogar i takets lutningsriktning. Av figur 8:5 framgår att bandens rörelser förutsätts utgå från rörelsecentrum eller den fasta zonen. Rörelsecentrum kan placeras vid takfot, mitt på taket, vid nock eller mot en högre vägg. Som en allmän rekommendation gäller att den fasta zonen vid branta taklutningar bör placeras vid nock.

Den fasta zonen ska framgå av ritningar och beskrivning eftersom det är en viktig förutsättning för dimensionering av infästningar och utformning av detaljer. Vid den fasta zonen förutsätts banden bli låsta med fasta klamrar, vid detaljer, taksäkerhetsanordningar med genomgående infästningar eller dylikt. Om låsning av banden sker vid mer än en punkt i takets längdriktning eller om rekommenderade bandlängder överskrids måste en rörelsefog placeras mellan dessa punkter.

De bandlängder som rekommenderas redovisas i tabell 8:7 och är i huvudsak baserade på den rörelsemån som finns i de glidbara klamrar som finns på marknaden. Glidbara klamrar med större rörelsemån skulle således kunna medföra större bandlängder. Det bör dock beaktas att långa band är svåra att hantera varför även detta begränsar bandlängderna.

Material Rekommenderad längsta bandlängd från rörelsecentrum
Aluminium 10 m
Koppar 10 m
Metalliserat stål 15 m
Rostfritt stål 10 m
Titanzink Enligt tillverkarens anvisningar

Tabell 8:7. Rekommenderade bandlängder. Dessa rekommendationer är baserade på praktiska erfarenheter med hänsyn till friktion mot underlaget, klammer med mera.

Beroende på taklutning kan rörelsefogen utföras på olika sätt. Det är viktigt att beakta kraven på täthet mot inträngande vatten. Detta kan innebära att rörelsefogen måste utföras med en förhöjning eller att anslutning sker med fotplåtar som säkerhet mot inträngande vatten.

Vid taklutningar över 18° och där enkelfalsning kan tillämpas är det möjligt att göra en rörelsefog utan uppbyggnad. Rörelsefogen kan då göras med fastlödda fästbleck enligt figur 8:9 eller infalsad fotplåt beroende på om plåten är lämplig att löda eller inte. Vid ännu brantare taklutning, – över 30° – kan rörelsefogen utföras som en enkel förstorad hakfals.

Figur 8:6. Placering av fast zon vid olika taklutningar. Vid branta takfall är det lämpligt att lägga den fasta zonen vid nock. Om den fasta zonen placeras mitt på taket kan en bandlängd tas uppåt och en bandlängd nedåt från den fasta zonen. Vid stålplåt innebär det en obruten total bandlängd på 30 m. Den fasta zonen bör ha en längd på 1/4 av bandlängden, dock aldrig mer än 3 m. Figuren kommer från AMA Hus 21, RA JT-.1/4.Figur 8:6. Placering av fast zon vid olika taklutningar. Vid branta takfall är det lämpligt att lägga den fasta zonen vid nock. Om den fasta zonen placeras mitt på taket kan en bandlängd tas uppåt och en bandlängd nedåt från den fasta zonen. Vid stålplåt innebär det en obruten total bandlängd på 30 m. Den fasta zonen bör ha en längd på 1/4 av bandlängden, dock aldrig mer än 3 m. Figuren kommer från AMA Hus 21, RA JT-.1/4.
Figur 8:5. Fasta och rörliga zoner vid en bandtäckning eller dubbelfalsad lång skivtäckning. Den fasta zonen respektive rörelsefogen ska ha samma placering längs taket. Figuren kommer från AMA Hus 21, RA JT-.1/3.Figur 8:5. Fasta och rörliga zoner vid en bandtäckning eller dubbelfalsad lång skivtäckning. Den fasta zonen respektive rörelsefogen ska ha samma placering längs taket. Figuren kommer från AMA Hus 21, RA JT-.1/3.
Bild 8:13. Rörelsefog enligt figur 8:9. Foto: Torbjörn Osterling.Bild 8:13. Rörelsefog enligt figur 8:9. Foto: Torbjörn Osterling.
Figur 8:7. Rörelsefog med förhöjt takfall. Denna typ av rörelsefog bör användas vid låga taklutningar. Förhöjningen innebär att vatten måste stiga 100 mm innan det kan tränga in i anslutningen. Beakta att en fotplåt dubbelfalsas till den nedanförliggande plåten som kan vara en ränndal eller en taktäckning. Det är viktigt att fotplåten inte genomspikas med hänsyn dels till tätheten dels till eventuella rörelser som ska tas i längdled vid en ränndal eller liknande. Figuren kommer från AMA-Hus 18, JT-.1/10.Figur 8:7. Rörelsefog med förhöjt takfall. Denna typ av rörelsefog bör användas vid låga taklutningar. Förhöjningen innebär att vatten måste stiga 100 mm innan det kan tränga in i anslutningen. Beakta att en fotplåt dubbelfalsas till den nedanförliggande plåten som kan vara en ränndal eller en taktäckning. Det är viktigt att fotplåten inte genomspikas med hänsyn dels till tätheten dels till eventuella rörelser som ska tas i längdled vid en ränndal eller liknande. Figuren kommer från AMA-Hus 18, JT-.1/10.
Figur 8:8. Som ett alternativ till utförande enligt figur 8:7 kan denna lösning användas vid något brantare lutning. Även vid detta utförande används en fotplåt enligt samma principer och förutsättningar som i figur 8:7. Figuren kommer från AMA-Hus 18, JT-.1/11.Figur 8:8. Som ett alternativ till utförande enligt figur 8:7 kan denna lösning användas vid något brantare lutning. Även vid detta utförande används en fotplåt enligt samma principer och förutsättningar som i figur 8:7. Figuren kommer från AMA-Hus 18, JT-.1/11.
Figur 8:9. Rörelsefog – rörlig anslutning – med fästbleck som löds till den undre plåten. Detta utförande kan användas vid material som är lämpliga att löda till exempel titanzink. Taklutningen bör överstiga 18°. Illustration: Torbjörn Osterling.Figur 8:9. Rörelsefog – rörlig anslutning – med fästbleck som löds till den undre plåten. Detta utförande kan användas vid material som är lämpliga att löda till exempel titanzink. Taklutningen bör överstiga 18°. Illustration: Torbjörn Osterling.