Beslag och lister

På en fasad eller på krön och uppbyggnader förekommer lister och beslag med olika utformning.

Det kan vara fönsterbleck eller fasadlister. Om dessa har en längd som överstiger 2 m måste i regel dessa skarvas. Det vanligaste är att det sker med enkla eller dubbla hakfalser med hänsyn till lutningen på beslaget eller listen samt vilket plåtmaterial som används. I vissa fall kan även slusskarvar eller överlapp förekomma vid skarvningen av beslagen.

I kapitel 10 ”Utformning och detaljer” framgår skillnaden mellan falserna och skarvarna närmare.

Med hänsyn till plåtlängder och fals- respektive skarvutförande kan det även för dessa detaljer krävas att särskilda rörelsefogar måste utföras. Detta måste ske om skarvningen sker stumt genom sammannitade eller sammanskruvade överlapp. Med hänsyn till konsekvenserna av eventuellt inträngande vatten i skarvar eller fogar finns olika möjligheter att utforma rörelsefogarna.

Ett sätt är att göra skarven/fogen med gavlar och överfals. Det är i princip en ståndfals med något förstorad höjd och större omtag. Rörelserna tas här upp genom basavståndet. Denna typ av skarv används företrädesvis på fönsterbleck och fasadlister när övriga skarvar görs med dubbla hakfalser.

I de fall plåten inte är möjlig att falsa på grund av ytbehandling eller tjocklek kan som alternativ till gavel med överfals även användas skarvar med ett underliggande tätbleck, se figur 8:30 och 8:31. När denna typ av skarv används är det viktigt att tätblecket kompletteras med tätningar och ansluts till bakomliggande vägg eller motsvarande på ett sådant sätt att vatten inte kan tränga in i den bakomliggande konstruktionen.

På krön där det finns ett underliggande tätskikt är det också möjligt att utföra en rörelsefog som ett förstorat överlapp med drivvattenhake. För detta utförande liksom för utföranden enligt figur 8:30 och 8:31 är det naturligtvis viktigt att plåtarna som ska kunna röra sig i förhållande till varandra inte fogas samman med nit eller skruv i överlappet.

Figur 8:30. Slusskarv med tätbleck.

Figur 8:31. Skarv kant i kant med tätbleck. Detta utförande används företrädesvis vid tjocka plåtar.

Figur 8:32. Förstorat överlapp med tätning och drivvattenhake.