Åska
Taktäckningar och väggbeklädnader av plåt medför inte att risken för blixtnedslag ökar.
Tvärtom kan plåtens förmåga att leda elektricitet utnyttjas i en byggnads åskskyddsanläggning. Plåtens åskskyddande förmåga har studerats vid Institutet för högspänningsforskning i Uppsala. För utformningen av en åskskyddsanläggning finns särskilda regler och plåttillverkarna har också särskilda anvisningar för hur plåt får och kan användas som tak- och nedledarsystem.
Blixtfrekvensen som anger antalet blixtar mot mark per 100 km2 redovisas i olika sammanhang. I Sverige är sannolikheten för att en byggnad ska träffas av en blixt låg. Inverkande faktorer är förutom blixtfrekvensen, byggnadens och omgivningens utformning. I tabell 1:2 redovisas den sannolika tiden mellan två blixtnedslag i en och samma byggnad.
Blixtarnas urladdning kan medföra olika typer av skador. Om blixturladdningen träffar en metalledare kan så mycket värme utvecklas att metallen smälter. Vid inslagspunkten kan det vid tunn plåt brännas hål.
Profilerad plåt kan användas som takledare och uppfångare om överlappen skarvas utan tätningsband. Prov på aluminiumplåt som tätats med tätningsfett har visat sig fungera utan att det uppstår gnistbildning i överlappen. Trapetsprofilerad plåt på vägg kan på motsvarande sätt fungera som nedledare. Som allmän rekommendation anges att avståndet mellan tak och mark – där nedledaren sammankopplas med jordledaren – inte bör överstiga 20 m. Plåttjockleken bör vara minst 0,6 mm.
Falsad och sömsvetsad plåt kan också användas som uppfångare och takledarsystem. Falserna utgör uppfångare och det har erfarenhetsmässigt visat sig att gnistbildningen i falserna är ringa. Vid sömsvetsad rostfri stålplåt har gnistbildning inte kunnat påvisas.
Med hänsyn till att taktäckningarna görs av tunn plåt är det viktigt att kontrollera taktäckningen efter ett blixtnedslag eftersom det kan ha skett en genombränning av plåten.
| Byggnadens höjd, h (m) | Byggnadens area, A (m2) | Södra Sverige, t (år) | Mellersta Sverige, t (år) | Norra Sverige, t (år) |
|---|---|---|---|---|
| 0 – 20 | 200 | 60 | 100 | 200 |
| 0 – 20 | 2 000 | 30 | 50 | 100 |
| 20 – 40 | 200 | 30 | 50 | 100 |
| 20 – 40 | 2 000 | 20 | 30 | 60 |
Tabell 1:2. Den sannolika tiden (t) mellan två blixtnedslag i en och samma byggnad med hänsyn tagen till byggnadens höjd (h) och byggnadsarea (A) Träffytan är beräknad för en blixtström I = 25 kA. Källa: Elinstallatören 2 och 4/1978.