Ytkondens
I ett yttertak kan kondens inträffa trots att såväl tätskikt som lufttätning är täta.
Orsaken till detta är att ytan kan få en temperatur som är lägre än mättnadstemperaturen för den omgivande luften. Avgörande för om ytkondens kan inträffa är temperaturen och luftens ånghalt.
Daggpunkten är den lägsta temperatur som fuktig luft kan anta utan att fukt fälls ut i form av kondens.
I vissa fall kan takytans temperatur bli upp till 10° lägre än lufttemperaturen. Om kondens uppstår under flera kalla nätter i rad utan att det blir varmt på dagarna kan det leda till att ett relativt tjockt lager is bildas. När det sedan blir varmare smälter isen som kan ge stora vattenmängder trots att yttertaket till synes kan vara felfritt.
Ytkondens på insidan av yttertaket kan även uppstå då det ligger snö på taket samtidigt som det är varmt ute.
Problem med ytkondens inträffar mest på plåt som inte ligger på ett vattenavledande underlag eftersom det inte finns något material på undersidan som kan absorbera fukten under en tid. En underlagsspont kan tillfälligt ta upp viss mängd fukt som sedan kan avdunsta när fuktförhållandena blir annorlunda. I kapitel 6 ”Underlag för plåt” behandlas bland annat på vilket sätt en trapetsprofilerad plåt kan förses med kondensbeläggning.
Kriteriet för att ytkondensation på insidan av ett yttertak inte ska inträffa kan sättas som: Ts > Tsat i där Ts = yttemperatur Tsat i = daggpunkt för aktuell fuktig inomhusluft.
Bild 1:11. Kondens på undersidan av en taktäckning beror ofta på konvektion genom att fuktig varm luft tränger igenom från insidan av konstruktionen. Foto: Torbjörn Ostreling.
Figur 1:14. Vid en kall vinternatt kan yttertaket bli kallare än den omgivande luften. Fukten om finns i luften inne på vinden kan kondensera på takets insida och ge både vattendropp och isbildning. Illustration: Torbjörn Osterling.
Figur 1:15. Kondens kan uppstå när taket fortfarande är kallt men luften är varm. Illustration: Torbjörn Osterling.