Vad är färg?

Färg är ett ord som kan användas i tre betydelser:

1. Material för målning, till exempel pigmenterad i oljefärger, latexfärger och liknande.
2. Ordet har också en fysikalisk betydelse och avser då våglängden hos det ljus som träffar ögats näthinna.
3. Till sist har färg en fysiologisk betydelse och avser då de processer som uppstår, när ljuset, ger upphov till en retning i ögats näthinna och därifrån förmedlas till syncentrum i hjärnan med en medveten upplevelse av ett färgintryck (kulör) som följd.

I detta kapitel är betydelsen huvudsakligen:
Färg är materialet (jämför med engelskans paint)
Kulör är nyansen (jämför med engelskans colour)

Ett sätt att systematisera och namnge olika färger (kulörer) kallas det Naturliga Färgsystemet (Natural Color System) NCS.

I tekniskt och hantverksmässigt avseende utgör färger, lacker och fernissor en grupp av ytbehandlingsmaterial, som karaktäriseras av att materialet i tunna skikt appliceras på en yta i mer eller mindre lättflytande tillstånd och att det därefter undergår en torkningsprocess. Efter härdnings- och torkprocessen har den flytande produkten övergått i ett fast, sammanhängande skikt, som kallas färgskikt eller färgfilm. Om produkten är en lack, det vill säga en ”färg” utan pigment, kallas den torra filmen lackfilm eller lackskikt.

Ytbehandling med färg och lack har två uppgifter dels ska den skydda ytan och ge ökad hållbarhet dels ska den höja det estetiska värdet. På varje enskild produkt ställs det olika krav beroende på användningsområde. Några exempel på krav som ställs är: hårdhet, vattenresistens, glans, lösningsmedels- och kemikalieresistens samt för utomhusfärger väderhärdighet och korrosionsskydd. Färgskiktet ska alltid ha en bra vidhäftning till basmaterialet eller till ett annat färgskikt.

I en färg finns följande tre huvudkomponenter:

1. Bindemedel, som svarar för vidhäftningen till underlaget och sammanhållningen av och inom färgskiktet
2. Pigment, som svarar för kulör och täckkraft, men även för konsistens, hårdhet och vattenresistens
3. Lösningsmedel/spädmedel som har till uppgift att ge färgen dess flytande egenskaper.

Gränsvärden för innehåll av flyktiga organiska föreningar. I KIFS 2017:7 finns det tolv produktkategorier för färger och lacker. Gränsvärdena är olika för vattenburna och lösningsmedelsburna produkter. Enligt KIFS bilaga 2 2017:7 gäller följande för utvändig målning av plåt: Vattenburna färger 130g VOC/kg, och Lösningsmedelsburna färger 300g VOC/kg. Utöver denna skrivelse finns även 1-komponentfärger med 140g VOC för VB och 500g VOC för LB färg. För 2-komponentfärg för särskilda applikationer gäller samma gränsvärden som för 1-komponenta färger. Här finns det ett visst utrymme för tolkningar. Man bör alltid kontrollera med sin leverantör, eller med föreskrivande konsult. Kemikalieinspektionen kan ge dispens från direktiven i de fall det gäller byggnader med särskilt historiskt och kulturellt värde. Märkningskrav; Den som säljer färg som omfattas av färgdirektivet måste se till att produkterna är märkta med:

• Vilken underkategori produkten tillhör
• Gränsvärdet för kategorin
• Den maximala halten VOC produkten har när den är färdig att användas

En viktig miljöförändring trädde ikraft den 2007-01-01 och skärptes ytterligare den 2010-01-01 i och med det nya VOC direktivet, som behandlar hur mycket organiskt lösningsmedel som får finnas i färger inom olika områden. Direktivet innebär att mängden lösningsmedel i de färger som används inom detta område kommer att begränsas. Aktuellt direktiv finns i KIFS 2017:7, b2

Om färg och dess miljöpåverkan står mer att läsa i kapitel 3 ”Plåtmaterial i kretsloppet”.

Bild 13:2. Principen för färgtillverkning.