Innehåll

Infästning av profilerad byggplåt

Rekommendationer för infästning av profilerad byggplåt.

Utförande

Profilerad byggplåt fästs till underlag av åsar, regler och bärande balkar med fästdon i plåtens profilbotten. För utvändig montering av tak- och väggplåt används korrosionshärdig skruv med tätningsbricka. Se avsnitten ”Korrosionshärdighet” och ”Täthet”.

Läs också Kapitel 14: Lättbyggnadsteknik.

För invändig montering används samma typ av fästdon med till respektive miljö anpassad korrosionshärdighet.

För infästning av högprofil till underlag av stål användes skruv eller skjutspik. För infästning till underlag av trä användes skruv.

För infästning av högprofil till underlag av betong används skjutspik, betongspik eller expanderskruv.

Profilerad plåt sammanfogas i sidöverlapp oftast med så kallad sidöverlappsskruv. Se avsnittet ”Klämteknik”. För ut- och invändig montering anpassas korrosionsbeständighet och täthet enligt ovan.

Minsta infästning

Eftersom profilerad plåt är vek tvärs profilriktningen begränsas avståndet mellan infästningspunkterna. Tabell 7:14 visar exempel på minsta infästning för två vanliga profildimensioner. Tätare infästning kan krävas för att klara lasterna, se avsnittet nedan om dimensionering.

Dimensionering

Profilerad byggplåt ska fästas till underlaget för att dels klara de krafter som den utsätts för av yttre laster såsom vind- och snölaster dels krafter som krävs för att staga de balkar som plåten är fäst till.

Dessa stagkrafter beror, förutom av lasten, även på profilgeometrin hos de bärande balkarna och deras spännvidd. Till exempel ger alla icke dubbelsymetriska balkar upphov till vridande moment, k_hx lasten x balkhöjden, som ska upptas av skruvförbanden, se figur 7:44 och 7:45. C-profiler med en ostagad fläns blir särskilt instabila, i synnerhet vid uppåtriktade laster. C-profiler bör därför endast användas när båda flänsarna är sido-stagade. Sidokrafter av k_h x lasten samt av taklutningen förs från den profilerade plåten till upplaget via Z-profilens överflänsar inom området närmast upplagen. Därför krävs oftast extra infästning i detta område. Exempel på infästning av trapetsprofilerad plåt till Z-profil enligt figur 7:45.

Profilerad plåt är mycket styv i sitt plan och används ofta för att stabilisera hallbyggnader för vindlaster och måttliga traverslaster genom så kallad skivverkan. Detta ger krafter både mellan plåtar och balkar och mellan plåtar inbördes för vilka skruvförbanden måste dimensioneras.

Rörelser på grund av temperaturförändringar ger upphov till tvångskrafter i fasta upplag. Dessa krafter kan, om de blir alltför stora ge upphov till hålförlängningar med risk för läckage. Största sammanhängande plåtlängd utan rörelsefogar begränsas därför. Se figur 7:48.

Vid längre takfall måste temperaturrörelserna beaktas genom antingen rörliga ändöverlapp enligt figur 7:49 eller eftergivliga upplag enligt figur 7:50.

Dimensionering av profilerad plåt och dess infästning kan vara relativt komplicerad och vi rekommenderar därför att den utförs av erfarna konsulter eller tillverkare av byggplåt med egna konstruktörer.

Tabell 7:14. Exempel på minsta infästning för trapetsprofilerad plåt.

Figur 7:45. Z-profil i tak vid snölast respektive vindlast. kh är ~ 0,12 - 0,20 beroende på profilform. Z-profiler är gynnsamma eftersom det vridande momentet av kh balanseras kring livets överkant av lastangreppspunktens läge. Dock uppstår extra skjuvkrafter.

Figur 7:46. C-profil i tak vid snölast respektive vindlast. kh är ~ 0,12 - 0,20 beroende på profilform. C-profiler är mycket olämplig när ena flänsen är ostagad eftersom det vridande momentet och lastangreppspunkten samverkar för att vrida balken runt infästningspunkten.