Allmänt
Fasaden är den byggnadsdel som ger byggnaden dess karaktär och är dess ansikte utåt.
Därför har det genom tiderna lagts ned mycket arbete på det yttre intrycket. Utsmyckningar och ornament av olika slag var mycket vanliga förr, i synnerhet på ståndsmässiga byggnader. Många av stadens äldre fastigheter uppvisar exempel på detta med friser, lister, pilastrar, maskaroner och burspråk.
Plåtklädda fasader framstår sannolikt för de flesta som en relativt modern företeelse. Det finns dock exempel på plåtfasader redan under 1700-talet. De vanligaste plåtformaten på denna tid var mindre än dagens och plåtarna spikades ofta med överlapp direkt på underlaget. Särskilt mindre väggpartier på exempelvis burspråk beslogs på detta sätt.
Med dagens rationella byggmetoder och begränsade ekonomi är fasaderna ofta av enklare utseende. Vi ska dock inte ägna oss åt estetiska frågor utan överlåter dessa till arkitektkåren. Boken ”Plåt i arkitekturen (Byggforskningsrådet) ger många goda exempel på estetiskt tilltalande fasadlösningar och vad som kan åstadkommas med plåt.
I denna handbok behandlar vi i första hand plåt och plåtarbeten varför funktionskravet skydd mot värme och kyla blir en underordnad fråga. I stället ska vi här koncentrera oss på fasadens två övriga grundläggande tekniska funktioner; att skydda mot väta och vind. Därför behandlas inte isolering av plåtklädda ytterväggar.
Utöver skyddet mot väta, vind, värme och kyla finns det en rad tekniska funktioner som bör beaktas vid utformningen av en fasad och då i synnerhet en plåtfasad. Hit hör exempelvis olika typer av ytbehandling, rörelser, kondens, underlag och infästning. De flesta av dessa frågor behandlas i detta kapitel men hänvisningar till andra kapitel förekommer.
Fyra typer av plåtfasader behandlas; traditionell slättäckning med band eller skivor, trapetsprofilerad plåt, paneler och kassetter. Plåtdetaljer på andra typer av fasader behandlas också.

