Effekter på människa och djur
Metaller
Inga indikationer finns på att människor i Sverige skulle utsättas för en alltför stor exponering av basmetaller. Sveriges befolkning, och då främst havande och ammande kvinnor, verkar istället behöva öka sitt zinkintag för att nå upp i nivåer som betraktas som optimala för hälsan. I djurfoder tillsätts större eller mindre mängder av zink och koppar i syfte att undvika skadlig brist av dessa metaller.
Krom och nickel är välkända kontaktallergener. Det finns produkter av låglegerat stål vilka avger krom och nickel och kan orsaka krom- och nickelallergi hos överkänsliga individer. Övergång till högre legerat stål torde minska detta problem.
Senaste års medicinska rön visar att de sjukdomstillstånd som tidigare ansågs vara relaterade till aluminiumexponering med största sannolikhet har andra orsaker.
Ämnen i färgbeläggningar på byggplåt
Den största exponeringen och därmed risken för negativa effekter på människans hälsa uppkommer vid platsmålning av byggplåt.
Ur ett hälsoperspektiv är det generellt angeläget med minskade aromathalter i lösningsmedel för produkter till konsument- och yrkesmåleri. Aromatiska kolväten bör man i möjligaste mån undvika, bland annat beroende på deras höga fettlösande förmåga, vilket medför risk för skador på bland annat hud- och nervceller.
Polyuretan (uretanharts) tillverkas av isocyanater och små restmängder av dessa finns alltid i polymeren. Under senare tid har man upptäckt att när polyuretan upphettas frigörs isocyanater, som kan skada bland annat luftvägarna hos människor som exponeras. Man räknar med att sönderdelningen kan börja vid cirka 150 – 200 °C och ibland vid lägre temperaturer. Sådana temperaturer kan uppstå till exempel vid kapning med rondell. Denna typ av arbetsmetod är sällsynt i plåtslagarnas arbete.
Några biocider som används i färgprodukter har allergiframkallande och/eller cancerframkallande egenskaper. En avveckling av denna användning är angelägen i produkter för konsument- och yrkesmåleri. I EU-direktivet gällande biocider påpekas bland annat att substitutionsprincipen ska tillämpas vid prövning av verksamma ämnen som ingår i biocider. Detta innebär att mindre farliga alternativ ska användas när sådana finns tillgängliga.
Metallhaltiga pigment
Till de mest hälso- och miljöfarliga metallerna hör kvicksilver, bly, kadmium och kromater. Inom yrkes- och konsumentmåleri har både kvicksilver och kadmium tagits bort. Användningen av bly och kromater är reglerad sedan 1996. Användningen av blymönja är numera starkt begränsad av arbetsmiljöskäl och används undantagsvis bara av yrkesmålare på gamla hus. I många fall har zink i olika former ersatt blyet.