Skriv ut

Depåer och flöden

Ackumuleringen av koppar i olika produkter som är i bruk i det svenska samhället har beräknats till 1 200 kton.

Denna koppardepå ökade fram till mitten av 1980-talet men har därefter minskat något i storlek (se figur 3:28). Till detta kommer ungefär 850 kton i gruvavfall och 150 kton i annat avfall.

Det sammanlagda utflödet av koppar till Sveriges miljö från olika pågående och tidigare mänskliga aktiviteter har beräknats till cirka 205 ton/år (se tabell 3:9).

Av de 18 – 20 ton koppar per år som släpps ut till vattenmiljön med det renade avloppsvattnet från landets kommunala reningsverk kan högst 0,5 ton/år ha sitt ursprung i korrosionsprodukter från koppartak och kopparfasader. Totalt skulle tak och fasader med kopparplåt bidrar med cirka 2,5 ton/år till det totala kopparflödet till vattenmiljön. Detta motsvarar drygt 2 % av det totala flödet av koppar till vatten.

Jämfört med det naturliga luftnedfallet av koppar över Sveriges yta och angränsande hav samt kopparflödet genom naturlig vittring av mineral, så utgör bidraget från tak och fasader cirka 0,28 %.

En minskning har skett av korrosionen och avrinningen av koppar från tak och fasader i takt med den minskade svaveldepositionen, medan däremot utsläppen från vägtrafiken har ökat i och med övergången till bromsbelägg med koppar- och mässingsinblandning.

För koppar totalt har dock utvecklingen under de senaste decennierna gått mot en minskad tillförsel till den svenska miljön.

Figur 3:28. Ackumulerad mängd koppar i produkter i det svenska samhället med år 1950 som bas.Figur 3:28. Ackumulerad mängd koppar i produkter i det svenska samhället med år 1950 som bas.
Tabell 3:9. De samlade utsläppen av koppar (cirka ton/år) från mänskliga aktiviteter till den yttre miljön och naturligt omlopp av koppar i Sverige under perioden 1994 – 1996.Tabell 3:9. De samlade utsläppen av koppar (cirka ton/år) från mänskliga aktiviteter till den yttre miljön och naturligt omlopp av koppar i Sverige under perioden 1994 – 1996.
Bild 3:3. Kopparjoner bildar snabbt en stabil förening med kalk. Foto: Torbjörn Osterling.Bild 3:3. Kopparjoner bildar snabbt en stabil förening med kalk. Foto: Torbjörn Osterling.