Listfalser
En av de äldsta taktäckningsmetoderna är listfalsning.
Listfalser är sparsamt använda i Sverige men mycket vanlig i Europa. Det förekommer även att man blandar listtäckning med vanliga ståndfalser.
Vid skivtäckning sammanfalsas skivorna till längre enheter med liggande dubbelfals.
Enkel förstorad hakfals kan användas som rörelsefog vid branta taklutningar.
Ökad användning av bandtäckning har utvecklat behov av falser som kan ta upp större rörelser än den liggande dubbelfalsen.
För att ta upp temperaturrörelser i metaller med hög värmeutvidgningskoefficient som aluminium, koppar och titanzink kan ett pålött kontinuerligt fästbleck användas i rörelseskarv eller som anslutningsfals till fotränna, gesimsränna eller vinkelränna.
Anslutning mellan taktäckningen och olika detaljer, såsom fotrännor, ståndskivor och kringtäckningar, görs på plats och falsas för hand.
Figur 9:10. Exempel på fastlött kontinuerligt fästbleck.
Figur 9:11 Tillverkningsfaserna i en anslutningsfals.
Figur 9:12. Svängd fals. Kräver alltid materialtillskott i ståndfalsen.
Figur 9:13. Ståndfalsveck behöver inget materialtillskott.
Figur 9:6. Listtäckning i två utföranden.
Figur 9:7. Exempel på falsavslutning vid språng och nock vid listtäckning.
Figur 9:8. Liggande dubbelfals.
Figur 9:9. Enkel hakfals.
Bild 9:24. Detaljer för hinder på tak, exempelvis kringtäckningar av skorsten och takluckor, falsas med små omvikningar och med handverktyg. Foto: Osmo Kurki.