Lättbyggnadsteknik passar bra i modernt byggande där efterfrågan på öppna planlösningar och flexibilitet ställer höga krav på stommens utformning. Inga andra materialkombinationer medför samma höga återvinningsbarhet, är lika lågemitterande, kan förhindra fuktskador och mögel, är lika materialeffektiva, ger färre transporter och klarar stora laster, samtidigt som alla tekniska och funktionella krav tillgodoses.
Författararkiv: triggerfish_root
Materialåtervinning
Stålmaterial är återvinningsbart till 100 %, det går att demontera och återanvända, alternativt smältas ner och återvinnas oändligt antal gånger.
I husets miljödeklaration kan man återfinna exakt den mängd stål som använts vid byggnationen.
Se också Kapitel 3: Byggnadsplåt i kretsloppet: Järn och stål i miljön.
Arbetsmiljö
Arbeten med lättbyggnadsteknik medför en enkel hantering.
Stålprofilerna fabrikstillverkas och levereras till arbetsplatsen i färdiga längder, vilket underlättar arbetsgången och medför färre arbetsmoment på byggplatsen, samtidigt som antalet tunga lyft ofta kan reduceras. För att få en bra arbetsmiljö och arbetsställning kan man med fördel också använda arbetsbord för att montera ihop komponenter till hela väggelement.
Innemiljö
Eftersom stål är ett oorganiskt material, så riskerar man inga fuktskador eller angrepp av svamp eller skadedjur i konstruktionen.
Detta bidrar till en bättre boendemiljö med minskad risk för allergier eller andra hälsoproblem.
Energi
Lättbyggnadsteknikens uppbyggnad med reglar i tunnplåt som är slitsade i längdriktningen vilket sänker värmeledningsförmågan och gör att mängden köldbryggor reduceras, vilket leder till bättre värmemotstånd vid bibehållen väggtjocklek.
Mängden leveranstransporter minskar, eftersom stålreglar är mindre utrymmeskrävande än andra material. Materialet levereras också i färdiga längder, vilket ger minimalt med materialspill.
Eftersom stål är ett oorganiskt material och alltså inte kan binda fukt, så krävs inga uttorkningstider.
En stålregelstomme rör sig inte i den färdiga konstruktionen, medan många andra material krymper och kan ge t.ex. torksprickor som måste repareras.
Hållfasthet
Med dagens moderna arkitektur och efterfrågan på öppna planlösningar och flexibilitet i huset ställs höga krav på stommens utformning. Lättbyggnadssystem kräver mindre utrymme och systemet kan formas och anpassas efter behov.
Konstruktioner i lättreglar är lastupptagande i både vertikal- och horisontalled.
En stålprofil kan användas för olika laster beroende på profilens materialtjocklek. Detta gör att mängden isolering kan behållas, vilket ger mycket små köldbryggor.
Den höga hållfastheten hos stålet bidrar med fördelar även vid konstruktion av stommen i småhus. Högre hållfasthet resulterar i mindre dimensioner i stommen och därmed minskad materialåtgång, men även ökad flexibilitet i utformning.
Tak
Ett yttertak kan konstrueras av högprofilplåt som är självbärande med spännvidder på upp till 10-12 meter.
Värmeisolering appliceras på TRP-plåtens ovansida, medan eventuellt brandskydd, ljud- eller estetisk beklädnad sker på undersidan. Yttertak kan stolpas upp med lättbalkar och någon typ av TRP-plåt. De vanligaste modellerna är sadeltak eller pulpettak, men även andra typer är möjliga.
Innerväggar
För uppbyggnad av innerväggar har stålreglar med skivmaterial blivit dominerande.
För att få ett än mer rationellt montage så finns de stående reglarna också med teleskopfunktion. Denna typ av innervägg används idag i alla former av lokaler från fabriksmiljö till småhus.
Ytterväggar
Ytterväggar kan indelas i två typer, bärande och icke-bärande ytterväggar.
De bärande ytterväggarna är bärande både horisontellt och vertikalt. Icke-bärande ytterväggar benämns ofta ”utfackningsväggar”.
De icke-bärande ytterväggarna tillverkas ofta i fabriksmiljö eller på tillfälliga arbetsställen på arbets- eller byggplatsen, vilket också möjligt att göra med de bärande ytterväggarna.
De flesta av dagens flervåningshus byggs med lätta ytterväggar. En yttervägg utsätts för stora väderpåfrestningar, och en yttervägg med tunnplåtsreglar är mindre fuktkänslig än motsvarande vägg med träreglar.
Stomme
Lättreglar används i både inner- och ytterväggar, samt för många olika höjder och belastningar. Dessa väggar är bärande i både horisontal- och vertikalled.
Tack vare skivverkan i vägg och tak så klarar lättbyggnadstekniken stora laster utan separat stålstomme. Vid riktigt stora punktlaster kan man behöva komplettera konstruktionen med en sådan, men denna är då ofta av mindre dimension och kan byggas in dolt i väggkonstruktionen.
Lättbalkar används framförallt till bjälklag i kombination med TRP-plåt eller annat skivmaterial. Lättbalkar kan också användas i olika yttertakskonstruktioner, och är vanliga i oisolerade takkonstruktioner som sekundärbärverk för självbärande tak.
Det finns numera högprofiler av TRP-plåt som har sådan god bärförmåga att de har tagit över en del av lättbalkens funktion.
Den höga styvheten i stålmaterialet i förhållande till den låga vikten gör att det fungerar som bjälklag i de flesta typer av nybyggnation och ombyggnationer. Det är särskilt lämpligt med stålbjälklag i de fall där man har behov av låga vikter.